Jag blev intresserad av boken då jag själv är uppvuxen i en miljö där läsandet av romaner inte uppmuntrades. Min far berömde sig att han minsann läst en bok. Den tappre soldaten Svejk. Det räcker sa han. Själv cyklade jag fyra kilometer till biblioteket i Lödöse och hämtade hem kassar med böcker.
Efter en lång inledning där Staffanstorp beskrivs noggrant så får vi följa när Dick Harrison blev förbjuden att läsa utanför skolarbetet med slag emellanåt. Hans mor hade råkat ut för samma sak och förde nu över detta till sin kunskapstörstande son. Att vara förläst innebar att man blev världsfrånvänd och opraktisk. En förläst tok skadat till sin förstånd kunde man läsa på den tiden. Kanske inte så konstigt att föräldrarna vill skydda sin son. Som jag så ofta har anledning att skriva: Det var inte bättre förr.
Ett litet inlägg om gårdagens skola. Själv lärde jag ingenting i trean och fyran då vi hade en gammal värdelös lärare När jag sedan kom till femman konstaterade den då nyutexaminerade läraren att vi hade stora kunskapsbrister och såg till att vi läste ikapp så mycket det gick Det gjorde inte mig något som var kundskapstörstande men stackars de som inte hade lätt för sig De fick ett helvete har jag fått vittnat för mig
Vad gäller min far fick han problem med ögonen och jag prövade att låna talböcker på biblioteket. Han blev mycket förtjust i många av böckerna men hade bestämda åsikter. Deckare var inget att ha! Det var viktigt att bara behövande fick ta del av dessa böcker men jag lyssnade i samband med att jag lånade. Jag var helt frälst på lyssnandet långt före ljudböckernas tid
