Då får jag lämna folket runt Louise De Geer och Axel Oxenstierna för ett tag. För visst förstår jag att det kommer en femte bok om syskonen som vuxna på slutet av 1600-talet. Det kändes som författaren tappat lite geist i denna fjärde bok och det blev lite väl mycket romantik, hjältemod och ytligheter. Fast visst behöver man väl sådant också ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar