Ann-Sofie Hermansson skriver i en krönika i GP om vikten att ha goda lärare. Hon uppmanades att läsa Körkarlen som ung och det blev en bok som kom att betyda mycket för henne. Eftersom jag är i en Selma period laddade jag snabbt ner denna korta bok. Ett mustigt och härligt språk men jag förstår inte sensmoralen. En slumsyster ligger för döden. Hon frågar efter en försupen person som hon träffat och försökt hjälpa. Han ignorerar henne. Denne person har dött på nyårsafton och liemannen kommer och säger att det är hans tur att köra vagnen. Han skall gottgöra onda handlingar först. Jag tycker det finns så många andra klassiker som är bättre. Förstår inte riktigt vad hon såg i denna bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar