"Irja berättar med realism om vad som kan hända en ung människa när hon kommer i konflikt med föräldrar och samhälle ända därhän att hon blir omhändertagen för skyddsuppfostran." Så står det på baksidetexten på denna bok utgiven 1967. Visst låter det ålderdomligt.
Jag var 14 år när denna bok gavs ut och jag minns att jag läste den och tyckte det var så förfärligt för Ann-Christine som togs in på ungdomsvårdsskola. Idag när jag läser om den är den en mild fläkt av allt annat hemskt jag läst. Saker har förändrats sedan denna tid. Främst är det hur vi når varandra. Här finns inga telefoner eller liknande. Hon får brev och skriver brev. Det röks mycket Föreståndarinnan röker oavbrutet när hon möter elever. De får en cigarett att ta med in på sitt rum att röka om kvällen. Det finns en kanal på TV och den sänder endast på kvällen. Homosexualitet är onaturligt och får absolut inte förekomma. De skall alla lära sig att sy och när det är dags att lämna skolan för praktiktjänst skall de ha med sig ett förkläde. Vävning står också på programmet. (Fy jag minns med skräck när jag var tvungen att sticka fingervantar i skolan.) Utanför skolan finns pojkar som tycker de är lovligt byte om de någon gång får lämna sitt fängelse. Var det bättre förr?
Jag var 14 år när denna bok gavs ut och jag minns att jag läste den och tyckte det var så förfärligt för Ann-Christine som togs in på ungdomsvårdsskola. Idag när jag läser om den är den en mild fläkt av allt annat hemskt jag läst. Saker har förändrats sedan denna tid. Främst är det hur vi når varandra. Här finns inga telefoner eller liknande. Hon får brev och skriver brev. Det röks mycket Föreståndarinnan röker oavbrutet när hon möter elever. De får en cigarett att ta med in på sitt rum att röka om kvällen. Det finns en kanal på TV och den sänder endast på kvällen. Homosexualitet är onaturligt och får absolut inte förekomma. De skall alla lära sig att sy och när det är dags att lämna skolan för praktiktjänst skall de ha med sig ett förkläde. Vävning står också på programmet. (Fy jag minns med skräck när jag var tvungen att sticka fingervantar i skolan.) Utanför skolan finns pojkar som tycker de är lovligt byte om de någon gång får lämna sitt fängelse. Var det bättre förr?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar