Jag var inte så överdrivet förtjust i Populärmusik från Vittula och Svålhålet som jag läst tidigare av denne författare. När jag frågade Yvonne om hon läst någon bra bok så rekommenderade hon Koka Björn. Lite motvilligt tankade jag ner den men tur var väl det. Här fick jag en mustig berättelse om prosten som tar sig an en samisk pojke han finner vid vägkanten. Jossi blir hans följeslagare i bland annat botanikens värld. Pigan Hilma försvinner och när hon hittas tror man att slagbjörnen varit framme. Men prosten förstår att det inte är sanningen. Lite i periferin pratas om väckelserörelsen och hur människor blir frälsta. I efterordet säger Mikael Niemi att han vill ge Levi Lestadius lite rättvisa. Han var visserligen en sträng och dogmatisk präst men också en lärd man som var emot supandet som spridit sig bland fattigt folk och samerna. Han hade fienden bland krogägare. Han har fått ett orättvist eftermäle om att förbjuda gardiner etc.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar