På banken i Älvängen berättades vid ett antal tillfällen om Ingela. Hur hon hänsynslöst duperade och lurade folk. Jag jobbade inte här då så jag kunde bara avlyssna historierna av denna kvinnas härjningar i Ale och Lilla Edet. Förstod att det var denna Ingela som skrivit en bok och blev nyfiken. Med dessa historier i bakhuvudet är det inte lätt att få sympati för henne trots hennes vedermödor i Etiopiskt fängelse. Till exempel häller hon iskallt vatten över en kvinna som tagit hennes skor med orden: Detta kanske lär dig att skilja på ditt och mitt. Ingen ödmjukhet över hur hon själv roffat åt sig. Jag har tidigare läst berättelser om hur det är i dessa fängelser och då av folk som sitter oskyldigt dömda. Det berör. Efter att flytt från fängelsestraff i Sverige fortsätter hon på samma sätt i Etiopien med checkbedrägeri. Hon våndas över att hon inte kan vara där för sina barn. Men det kanske egentligen är tur eftersom hon tog droger och tog med ena dottern på sin flykt med en våldsam man. Hon förtjänar straff men naturligtvis är 55 år orimligt. Hon ondgör sig över Sverige som inte ställer upp för henne. Skall vi det?? Martin Schibbey och Johan Persson sitter i samma fängelse. De hjälper henne mycket. Lågt betyg eftersom jag hela tiden känner en misstanke att hon duperar mig att tycka synd om henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar