I Syriens förort Goutha faller bomberna. Vägspärrar. Huvudpersonen är en ung flicka. En konstnärssjäl. Människor dör runt henne. Det har spridits ut en gas. Den tränger in i kläderna som bränner fast. Kvinnorna dör först eftersom det finns män i närheten och då får inte kvinnors kroppar visas i Allahs namn. Flickan berättar och målar fantasibilder i färger.
Ofta med författare från mellanöstern är det någon form av sagovärld som blandas upp i berättelsen. Jag tror det finns mycket allegorier som jag inte begriper mig på.
Detta är en stark berättelse men så rörig. Hoppades att boken skulle ta slut hela tiden när jag läste samtidigt som mycket levt sig starkt kvar i mitt minne nu när den är utläst.
Ofta med författare från mellanöstern är det någon form av sagovärld som blandas upp i berättelsen. Jag tror det finns mycket allegorier som jag inte begriper mig på.
Detta är en stark berättelse men så rörig. Hoppades att boken skulle ta slut hela tiden när jag läste samtidigt som mycket levt sig starkt kvar i mitt minne nu när den är utläst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar