Ännu en klassiker. 1928 fick Sigrid Nobelpriset efter att ha skrivit romansviten om Kristin Lavransdotter jämte hennes debutroman Jenny. Jag förstår att böckerna är vågade för sin tid när det gäller kärleksbeskrivningar på alla plan. Här får vi följa den unga, vackra och mycket självständiga Kristin som inte vill gifta sig med grannpojken. Det vore ju ett så gott parti då gårdarna ligger bredvid varandra. Fadern är dock en god man men han han anser att den man Kristin blivit så förälskad i och valt skall bli hennes make inte är ett gott parti. Han vill hennes bästa. Skall bli spännande och se hur det går för dem i böckerna som följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar